Sorgliga nyheter

Willows bror Vincent är död :(

Han dog i onsdags under en rutinoperation av tonsillerna. Han hade inte verkat det minsta dålig, förutom halsinfektionen, men hans hjärta stannade i slutet av operationen. Det preliminära obdutionsresultatet är dilaterad kardiomypati.

All heder till husse och matte som inte bara lät obducera Vincent utan också omgående berättade för oss alla vad som hänt. Många tröstkramar till er!!

Vincent på utställning i Österbybruk för ett par veckor sen:


Varken Odens ägare eller vår uppfödare har gjort något fel, både Oden och Pepsi var friska vid parningen som blev Vincent, Willow och resten av gänget.
Dom informerade oss alla när man för ett år sen upptäckte att Oden fått blåsljud på hjärtat. Då var förhoppningen att Oden förvärvat sitt hjärtfel och att det inte var ärftligt. Nu ser det dock lite mörkt ut...

Även om hjärtfelet är ärftligt betyder det inte att alla i kullen kommer att drabbas (än mindre dö unga) men däremot bör vi följa vår uppfödares råd och inte låta något av syskonen användas i avel. Och så kanske vi ska krama lite extra på våra vovvar och ta vara på dom dagar vi har tillsammans...

Midsommar

Åke till några kompisar på midsommarfirande. Dom hade dukat upp jättefint i trädgården.

Tyvärr visade det sig att 14 pers, 2 bebisar, grill och grillmat var lite mycket på en gång för Willow. Hon hoppade runt som en ko på grönbete och höll på att välta ett par av sina favoriter.

När hon lugnat sig lite släppte jag henne (trädgården hade staket/häck hela vägen runt). Skuttandet lugnade sig men i gengäld gick hon bort till alla hon inte kände och försökte övertyga dom att hon skulle få nosa bara lite på deras mat... Suck... Hon provar alltid nya människor men det blev lite struligt när folk var spridda över två bord.

Sen räkade nån tappa ut Fluffiluren (stor katt). Och Willow vill så gärna leka med/tvätta honom! Hon lyssnade inte alls på stanna :(

Jag försökte fånga henne och kattens matte försökte fånga honom. Trodde vi skulle lyckas när båda två stannade till i ett buskage och tittade på varandra. Tyvärr så sprang katten innan jag hann jobba mig upp från ett grepp om Willows svans till ett grepp om halsbandet... Filur sprang in i häcken och det gjorde Willow med, efter en liten jakt fick husse fatt på henne. Ingen skada skedd men katten var inte glad (vilket jag förstår!).

Nu började det regna så vi fick flytta in. I början ville Willow nosa på alla och försöka tigga mat. Höll henne kopplad och gjorde lite småtricks/lydnadskommandon för att hon skulle bli mindre matfixerad. Efter en stund lugnade hon sig och la sig på mattan. Men bebisen var spännade + att folk hela tiden rörde sig i huset så hon kom bortvandrande ibland.

Vid ett tillfälle lyckades hon - obevakad - gå in i köket där all maten låg INOM räckhåll. När jag kom in stod hon och tittade och nosade men tog inget. Puh!

Däremot lyckades hon få en sked rabarberpaj. Jag tror inte det var så nyttigt men jag var för långsam... Bebisen hade skopat upp paj och sträckte sen ut skeden mot Willow, troligen i ett verkligt försök att bjuda henne. Jag lyckades neja Willow men missade att grabben sen tappade pajbiten på golvet och lite senare lyckades Willow slörpa i sig den.

Willow var så trött att hon självmant klättrade in i bilen.

Lärdom för matte: Riktigt långa kjolar och tjejskor (även om dom är klacklösa) fungerar inte på fest om jag ska kunna hålla emot en entusiastisk Willow.