Willow gick snällt och lugnt tills jag fick den briljanta iden att träna nej-varsågod ute med godis. Borde veta bättre än att ha ideer före frukost... Första gången plockade Willow upp godiset när vi gick förbi. Sa släpp och tog det ifrån henne. Andra gången hände samma sak. Tredje gången höll jag in henne med kopplet och berömde när hon inte tog (nådde?) godisen. Fjärde gången hade hon fattat och då gick det bra. Berömde mer och sa varsågod. När vi sen fortsatte promenaden meddelade Willow mig sin frustration över att göra sånt här före HENNES frukost genom att hoppa mig i huvudet.
Husse tog lunchpromenaden då matte var och handlade djur- och människogrejer.
Vi tog kvälls"promenaden" tillsammans. Jag provade att jogga en bit av motionsspåret med Willow medan husse la ett spår.
Willow tyckte det var jätteroligt att jogga och hoppade inte mot/på mig en enda gång :) Däremot tyckte hon att jag
A. Sprang alldeles för långsamt
B. Missade att stanna vid dom bra dofterna
Jag försökte hålla en jämn (långsam!) takt. När Willow efter att sprungit lagom fort en bit satte upp farten sa jag sakta och om det inte räckte stannade jag. Jag försökte också fortsätta jogga även om hon stannade så att hon skulle förstå att när vi joggar så joggar vi - inte nosar.
Trots allt promenerande har jag usel kondis för löpning (duh!). Stoppen för att Willow ville springa för fort var inte helt fel - dom gav mig en chans att hämta andan.
Vi sprang 0.5-1.0 km. Inte så långt men det var så långt vi hann på 20 min p g a stopp och kliva ut i skogen vid möte.
Jag vågade inte springa med Willow precis när vi mötte nån eller vi blev omsprungna. Det var rätt mycket joggare och promenerare, alla möten utom ett gick bra. Vi hade precis stannat för att Willow ville galoppera istället för trava och jag försökte hämta andan när en tjej (som ingen av oss sett) joggade om oss. Willow gjorde ett skutt fram för att leka, Willow nådde aldrig fram men jag tror att tjejen blev rejält skrämd :( Jag bad så mycket om ursäkt men hon sprang med lurar så jag vet inte om hon hörde...
Nån idiot har krossat motionsspårsbelysningens lampor och det ligger massor av glassplitter i spåret. Willow skar sig tack och lov inte. Måste jogga någon annanstans nästa gång!
Återvände till bilen. Satte på sele och lina men behöll halsband och standardkoppel på. Gick bort till spårupptaget. Tog bort kopplet och sa spåra. Det här fungerade mycket smidigare än att försöka ta på och av allt vid upptaget.
Willow var lagom entusiastisk och gick lagom fort. Efter hoppet över diket fick hon lite mycket fart och tappade spåret ett ögonblick men kom på det själv och gick på igen efter att snurrat ett (två?) varv.
När vi kom bort till den stora stocken gick hon ut på stigen för att hoppa över den. Jag trodde att hon hade tappat spåret och "stigade" istället men följde med i alla fall. Sen dök det upp en klädnypa så jag fortsatte följa efter.
Ett par meter från spåslutet stannade hon och gav skall. Husse sittnade under en gran i vinteroverallen med huvan uppe (dessutom med lite maskeringsnät) syntes dåligt och vinden låg åt andra hållet så han var "mysko främling sitter i mitt spår". Jag hojtade glatt att hon var duktig som hade hittat husse och husse drog ner huvan. Då gick Willow fram och hälsade och hade dragkamp med husse om spårslutet. Gjorde en stor sak av spårslutet och att öppna det och ge Willow godis. Sen selade jag av och hon fick leka lite med spårslutet.
(Undrar om det här ger en bild av hur hon skulle reagera vid sök efter okända personer?)
När husse visade var han lagt spåret visade det sig att han hade gått över stocken några meter vänster om stigen. Det var väldigt risigt där så Willow valde tydligen en bekväm väg över stocken och att ta upp spåret på andra sidan.
Avslutade med att gå ut på fotbollsplanen vid motionscentrat och öva sitt/stanna + inkallning/gå-tillbaka och platsliggning. Det gick rätt bra, även när jag retade Willow lite genom att springa. Provade fulapport men det funkade inte alls idag. Lekte med bollrepet.
