Suturelände

Willow gjorde komocka i morse igen :(

Det blev ingen frukost för Willow eftersom vi skulle till veterinären tidigt.

Medan vi väntade på veterinären kom Willows rumpa och satte sig i knät på mig när hon hade lessnat på att utforska rummet. Veterinären höll på att skratta ihjäl sig när hon kom in och fick se henne ;)

Örat är jättefint nu :) Vi ska droppa ett par dagar till (enligt tidigare ordination) men det ser ut som hon kommer att vara helt bra då!

När veterinären klämde på den nya bulan, sköt hon blodblandat var över halva undersökningsrummet. När hon hade tittat lite till provrynkade hon också ärret. Willow har på något sätt reagerat mot suturtråden och det är däför den inte absorberats och därför hon fått varbulorna. Veterinären lyckades få loss i princip hela suturen ur axeln och ~halva ur ärret i nacken. Nu är förhoppningsvis problemet löst och det är skönt att det i alla fall inte var nåt värre!

P g a komockorna tyckte veterinären att Willow inte ska få nån mat förrän tidigast ikväll. Sur vovve vi kommer att ha...

Willow var lite sur redan hos veterinären och ville inte ta emot godis från henne - även om pussarna och kramarna var rätt mysiga att få så tänkte veterinären säkert smyga sig på henne och dra henne i tungan för sånt gör ju veterinärer jämt...

Husse tog lunchpromenaden. Han hittade ett grannbarn med sparkcykel och fick killen att åka fram och tilbaka tills Willow helt ledsnat på den. Bra miljöträning - snäll grabb :) Han brukar hälsa på Willow och är jätteintresserad av hundar (och marsvin). Gjorde lite sitt, ligg, eskimåpuss och tass.

Kvällspromenaden blev bort till skolan. Övade sitt, ligg, inkallning, platsläggning och platssättning (både med inkallning och att jag återvände). Willow var riktigt duktig (speciellt som hon var hungrig!) så jag provade en ny variant av platssättning: sitt, stanna, jag springer (långsamt) därifrån med bollen och sedan endera kallar in eller kommer tillbaka. Första gången "tappade" Willow kommandot när jag hunnit några meter och reste sig för att följa efter. Sa stanna, gick tillbaka och satte henne och började om. Då gick det riktigt bra :) Nästa gång också, sen slutade vi med övningen.

Stackars husse fick följa med även på nattkissepromenaden eftersom det var studenten och av och till massor av brölande ungdomar ute och sånt tycker matte är lite jobbigt...