torsdag 19 juli 2007

Känguru - med bra balans

Behövde göra ärenden på stan och tog med Willow ner. Hon drog lite men gick rätt OK. När vi närmade oss slutet på promenaden och passerade en glassbar började hon hoppa på mig. Gissar på att det endera var för många intryck i följd och/eller kombinationen barn på rollerblades, långa kjolar och glassbarsdoft... suck... Sista stoppet var en utelivsaffär, Willow lyckades välta deras pall (för att nå höga hyllor) flera gånger genom att hoppa upp på den med framänden. Hög tid att åka hem!


Var och bytte vår trasiga spårlina (utan Willow!). Den nya är chockrosa, nåja, den syns i alla fall bra.


Gick eftermiddagspromenad med Willow. Gjorde vända-om-hon-drar, det gick rätt bra. Övade sitt/stå + stanna och inkallning eller gå-och-komma-tillbaka. Willow var jätteduktig :) Precis när jag tyckte vi tränat klart passerade det en annan hund (som vi inte känner), den och Willow tittade på varandra och indikerade att dom ville leka båda två men det ville ingen av dom dumma mattarna. Den andra matten lyckades att få sin hund att gå nåt steg i taget bortåt, det lyckades jag inte med. När hunden kommit några meter halade jag upp repet och gjorde stanna + inkallning och sen dra i rep som belöning, det var roligare än att titta efter hunden ;)


När vi slutade leka lät jag henne få repet och ligga och mysa lite. Sen när vi skulle gå hoppade hon på mig igen, mutter, mutter...

Bestämde mig för att få henne att koncentrera sig på nåt annat än hoppande och gick "betongormen". Så fort jag pekade på den HOPPADE hon upp med alla fyra tassarna och sen började hon jogga längs med den, det gick nästan lite FÖR fort (en av baktassarna höll på att komma utanför i en kurva) så jag fick använda godiset till att sakta ner henne istället för till att få henne att gå framåt.

Eftersom hon var så entusiastisk så tänkte jag att vi kunde göra lite mer balansövningar. Vid beachvollybollplanen finns det två bänkar som är ganska breda och sitter ihop i ca 135 graders vinkel. Den provade vi. Det var jättekul tyckte Willow, jag hann knappt med där heller! Tyvärr innebar det att jag inte var helt uppmärksam på min omgivning - när Willow hoppade ner från bänken så stor det en liten grabb ca 2 m bort och leker med en fotboll och frågar om han får klappa hunden. Willow älskar bollar och sand och bollar och fick ett komplett tokryck och började springa runt i sanden. Efter ett par varv trasslar jag in mig och landar på magen i sanden. Pfth, försöker ha ett lugnt tonfall och förklara för grabben att hon är väldigt intresserad av bollar och väldigt - eeehh - pigg. Han visar sig ha schäfer hemma och lägger lugnt och stilla bort bollen och fortsätter prata medan jag trasslar ut mig ur Willow och sanden. När jag lik kommit på fötter får han gosa Willow lite och vi pratar en stund. Sen får Willow tråkigt och hoppar på mig...igen...

Balanserar betongormen tillbaka. Hon är så entusiastisk att hon halkar av med bakbenen två första gångerna hon ska hoppa upp men ingen skada skedd och Willow bryr sig inte om det. Balanserar duktigt. Hittar två seriekopplade bänkar som vi också balanserar på, det går jättebra. Går upp i sandlådan och gör under på några stålrör där. Det går bra men Willow hoppar på mig när vi är klara :(

Upptäcker att jag tappat godispåsen. Binder Willow i klätterställningen, gör stanna och går och hämtar den. Det går rätt bra men Willow är JÄTTEGLAD när jag kommer tillbaka (jag har ju varit hela 10 m bort) och springer runt runt i sanden när jag tagit loss henne. Och sen hoppar hon och får in en riktigt bra träff i huvudet på mig :(

Får henne att lugna sig igen. Går pyttetrappan som leder upp till sandlådan. Går hemåt. Tar en omväg för att inte möta fler barn (med bollar). Hon går rätt bra tills vi kommer till busshållplatsen och hon börjar hoppa på mig IGEN. Vid det här laget har jag rejält ont av allt hoppande och när hon efter en stunds försök med "standardmetoderna" (framför allt korta upp kopplet och står still och är vara tråkig) fortfarande är ett kängurumonster så greppar jag henne i nackskinnet, drar ner henne från mitt huvud och brölar åt henne. Inte en metod jag gillar men jag hade slut på ideer...

Och sen förvånade hon mig genom att - utan att dra eller tappa tråden - göra intill hela vägen hem, hon fortsätter efter att jag gett varsågod (d v s att hon får sluta gå så nära). Vi brukar aldrig klara mer är 5-10 m!

Väl hemma var Willow jättekelen och gjorde massor av lekinviter. Sötetösen :)

När vi ligger och gosar konstaterar jag dock att hennes axelsår känns konstigt. Lite svullet och knöggligt. Hämtar husse och ficklampa. Willow är en SNÄLL hund, jag får titta och klämma nästan hur mycket som helst. Petar loss rugor och ... annat... när jag klämmer kommer det ut var på ett ställe :( Hittar suturbitar och drar dom i hopp om att såret då ska kunna läka. Det kommer ut mer var. Och jag hittar fler suturbitar som jag inte kan få loss. Dubbelkollar såret på ryggen. Övre änden verkar ha läkt bra men i nedre änden känner jag nåt hårt - mer sutur?! Får ringa veterinären imorgon!

Husse går nattkiss så att mattes rygg ska få vila. Willow bestämmer sig för att sopsäckarna (som vi gått förbi 5-6 ggr bara idag) är skräckiga.