torsdag 7 juni 2007

Klippkort

I tisdags kväll såg jag lite blod i pälsen vid Willows ena operationsärr. När jag klämde på ärret kom det ut lite var och lite blod. Attans... Hoppades att det var ett insektsbett eller dylikt - onsdag var dessutom helgdag och ingen bra dag att ringa veterinären - men både på onsdag och idag kom det ut var så vi ringde veterinären och fick en tid.

Möts av samma djursköterska som vi haft dom två andra gångerna denna vecka och som undrar om vi inte borde få klippkort...

Ny veterinär, ber henne kolla öronen när vi ändå är där eftersom dom inte verkat bättre. Willow försöker gömma öronen men står rätt snällt. Får öronrensning, ny ordination av örondroppar (ska sluta med Fucidin och även Epi-Otic då den tydligen gör ont om man kliat hål i örat). Vi fick också mycket bättre instruktioner än tidigare om exakt var vi ska droppa, hur det ska se ut, hur det ska kännas utanpå hörselgången när vi droppat m m. Vi fick t o m gå och hämta vår nya medicin och droppa tillsammans med veterinären första gången. Bra veterinär!

Våra tidigare instruktioner var inte lika detaljerade på hur man skulle hålla örat. Om man vinklar örat lite fel så täpps tydligen hörselgången helt eller delvis till av öronhållandet och då hamnar inte alla droppar nere i hörselgången utan en del hamnar i ytligare delar av örat :(

Veterinären skär också upp Willows lilla bula (utan bedövning och Willow reagerar inte ens) och visar hur man spolar hålet med antibiotika.

Himla skumt att det kan hända nåt så här länge (6 v) efter operationen! Frånsett borttrillande suturtrådar så har såret varit slutet i typ en månad och vi har hållit koll på det.

Både vid promenaden innan veterinärbesöket och promenaden när jag kom hem från jobbet blev korta och tråkiga. Det var extremt varmt och Willow (och jag) ville bara ligga i skuggan och flåsa. Försökte hindra Willow från att rulla och få in skräp i såret.

Övade lite inne, lyckades få Willow att lägga sig med ord och gest men utan att nudda backen :)

Tog en mycket sen sväng ut på övningsområdet och gick upp på åsen och tittade på utsikten. Övade lite hitåt, höger, vänster, stanna, nej (inte äta hästskit!) i förbi farten men njöt mest av sommarkvällen. Provade en ny väg ner från åsen i några hjulspår, det blev väldigt brant på slutet. Jag fick "lägga slag" i backen för att inte trilla - Willow tyckte däremot att det var jättekul, när vi hade kommit ner vände hon och sprang upp en bit så att hon kunde gå ner igen.

Hörde, och senare mötte några omgångar av tonåringar, som brölade och skuttade. Willow ogillar brölande, speciellt om hon inte kan se folk reser hon ragg och vaffar lite. När vi sen mötte folk hoppade hon upp och ner men efter ett litet vaff ville hon fram och hälsa...