Spåret blev 118 steg. Ganska rakt i början men med terrängbyte och på och av stig respektive traktorspår. Gjorde en liten metkrok i slutet.
Lät spåret ligga ca 20 min medan vi promenerade upp på det lilla berget och runt på baksidan. Övade lite höger, vänster, häråt och stanna men gick mest och njöt av naturen (och av att Willow höll sig rätt nära fast hon var lös).
På vägen tillbaka (vid den blå respektive gröna stjärnan) går det upp för Willow att det finns ett spår i närheten. Det blåste en del så antagligen hade lite doft drivit upp på berget... Full fart rakt mot spåret, utför en brant klippa som matte aldrig skulle vågat gå över, Willow bromsar knappt. Matte följer den lite mer plana vägen (grön) medan Willow älgar fram genom skogen (blå).
På långt håll ser jag sen Willow göra ett bra spårupptag och försvinna i hög längs spåret. Springer själv så gott jag kan i terrängen och slås av häpnad - Willow (mja egentligen spårlinan) ritar en fin kurva, nästan exakt där jag gått. Vid nåt tillfälle går hon på andra sidan ett träd jämfört med vad jag gjorde men det blir nog lätt så när matte inte lärt sig hur man tar hänsyn till vinden. I höjd med metkroken hinner jag äntligen ifatt spårlinan, Willow hinner jag inte ifatt förrän hon hittat spårslutet (ufo med köttbulle).
Det här är första gången Willow inte försökt följa "bakvägen" tillbaka till bilen men hon är faktiskt lite pustig efter att ha spårat helt själv i sin takt. Duktig hund jag har! Men jag vill gärna vara med jag också nästa gång ;)
Willow hittar ett äkta ben. Och låter faktiskt bli det när jag säger nej.
Går en sväng till i skogen. Willow får ett par tokryck och springer som en galning men håller sig ändå i närheten. Byter håll lite plötsligt och försöker finta bort henne, en gång lyckas jag - i ett par sekunder - men hon hittar mig direkt så hon blir inte orolig.
Willow hittar ett ben till. Det här är ett BRA ben. På andra försöket går hon med på att stanna och jag byter benet mot en jättegodis.
Efter en stunds promenad till binder jag Willow i ett träd medan jag samlar in klädnypor och gör en liten spårskiss. Under halva två av spårhopplockningen piper Willow efter mig en stund, det brukar hon aldrig göra...
Går bättre att få henne att kliva in i bilen den här gången.
Husse är borta så jag tar kvällspromenaden också. På väg ut visar Willow jätteintresse för trappan så jag lockar lite och tänker att jag kanske kan få henne att gå något steg. Hon vill väldigt gärna men bakbenen vet inte riktigt vad dom ska göra. Lyfter (en i taget) ett par tassar, sen trillar poletten ner och hon kilar uppför resten av trappen själv :)
Övade upp, ner, stanna, stå, posera, jogga, hit, sitt och fånga. Gick riktigt bra :) Genade över skolgården, många nya spännande dofter.
På väg in kollar jag om hon är intresserad av att prova trappan. Jo då. Hon tittar lite på den och sen sätter hon av uppför som om hon aldrig gjort annat. På mellanvåningen vill hon knappt vänta på att få beröm och godis - det finns ju en trappa till! Full fart uppför den också! Jag tror hon kan det!! Sen blir Willow besviken, matte tycker inte att vi ska fortsätta uppför trapporna till grannarna utan att vi ska gå in hos oss.
