Agilitybus och spårgrop

Typisk måndag på jobbet. Var oerhört träningssugen när jag kom hem. Hade fått låna bil av snälla kompisar och passade på att åka en sväng ut i skogen. Hamnade vid SBK. La ett spår. FIN spårterräng enligt mig (proffsen i klubben tycker inte den är så bra men det beror ju på vad man har att jämföra med).

Busade lite på agilitybanan medan vi väntade på att spåret skulle bli gammalt nog. Försökte med (hopskjuten) tunnel. Nja. Det var bättre nu när husse var med, halva Willow gick faktiskt in i tunneln men HELA vill inte.

Hoppade lite hinder. Hoppade däck, både lågt och högt. Däcket är tajt men det går. (Kommando = genom)

Provade slalomen. Dom hade bara jättelånga (12 pinnar?) uppställda men Willow missade bara en pinne! Och det gick lika bra när vi försökte igen :) Husse påtalade att jag visar varje individuell pinne med handen och det stämmer, får försöka jobba bort det.

Willow försökte dyka ner i "redskapslådan" - troligen i jakt på tungapporten.

Övade sitt+hopp+sitt vid ett av planken. Gick rikigt bra!

Pausade en stund. Massor av insekter, blä!

Mot spåret!

Eeehh...
Det här var ett nytt rekord. Men inte på ett bra sätt.
Lite dumt av mig, jag la ett halvsvårt spår med 4 ganska skarpa vinklar trots att det var ett tag sen vi spårade sist. Vad som var ännu dummare var att jag inte hade tänkt på att en skendräktig Willow är på jakt efter bra ställen att bygga lya på... d v s varje gång vi passerade ett lite större träd eller en lite större sten så kastade Willow sig dit och började gräva...
Reslutatet var att hon tappade spåret fem ggr och det brukar hon ALDRIG göra, en av gångerna var hon verkligen ute och cyklade, dom andra missade hon hörnen...

Slutledning: jag kan köra agility, rally och freestyle med nån sorts koncentration när hon är skendräktig men INTE spåra.