Det var jättesvårt att hindra Willow från att gå i den riktningen där jag lagt spåret och den riktning jag sen kom ur skogen, hon kunde inte förstå varför hon inte fick spåra NU. Lyckades i alla fall hålla henne därifrån och gick en sväng vid bäcken. Willow i full fart men höll sig nära. "Tappade" mobilen och gjorde var är ...? Det gick så där, fick ringa in sökområdet åt henne men när hon hittade den markerade hon i alla fall lite (krafs). Hon verkade inriktad på att snart så ska vi spåra snarare än vad hon precis hade för tassar.
Vis av magplasket från förra gången höll jag henne i halsbandet när vi gick tillbaka mot upptaget. Hon var väldigt taggad. Eventuellt var det därför hon sprang lite fel (eller så hade jag inte tagit hänsyn till vindriktningen). Precis i början sprang hon på fel sida om ett träd men kom sen direkt in på spåret igen. Full fart! I första kurvan tappade hon bort sig. Jag stod still och väntade och upprepade spåra. Efter två cirklar så hittade hon spåret. Baklänges. Men hon tog bara ett steg åt det hållet innan hon vände rätt igen. På spåret, över en stig, uppför backen längs en annan. Willow hittade leksaken jag lagt vid spårkanten och markerade den. Beröm :) Hon släppte sen leksaken och fortsatte på spåret.
Nu kom Willow till mattes taskiga hörnläggning. Hon fortsatte rakt fram medan jag plockade upp leksak och långsamt följde efter. Efter ett par meter kom hon själv på att hon var fel, vände, sprant tillbaka, plockade upp spåret igen och fortsatte i full fart över stock och sten. Hon hoppade inte över stocken på riktigt samma ställe som jag men vi har olika långa ben. Precis innan hon kom fram till spårslutet gjorde hon en kringgående manöver och föll det lila ufot i ryggen (tja, det är ju en bit plast och har ingen rygg men ändå).
Lekte lite med ufot och tuggbenet. Promenerade och joggade alternerande runt det lilla berget. Blev bara hoppad på en gång, i övrigt sprang hon fint även om hon då och då stannade och nosade och sen sprang som sjutton för att hinna i fatt mig. Känner mig duktig - har motionerat matte ordentligt, jag behöver det!
På vägen tillbaka ville Willow ta spåret ett par gånger till. Det orkade inte matte utan band Willow vid ett träd och gjorde stanna medan hon samlade in klädnypor och gjorde spårskiss. Willow var lugn, även när jag försvann ur synhåll vid ett par tillfällen :)
På vägen hem åkte vi och köpte en riktig spårsele. Massa fina dofter tyckte Willow. Hon blev väldigt utskälld av ett par hundar bl a en Pumi-valp. Det är så skönt att ha en hund som inte skäller tillbaka! Och vars respons endera är att ignorera den andra hunden eller att försöka bjuda in till lek :) Enda "nackdelen" är väl att hon tror att alla hundar VILL leka egentligen och bara behöver lite övertalning...
Trött Willow när vi kom hem!
Tog en mycket kort eftermiddagspromenad (var ute 3 h förra vändan). Blev hoppad på tre omgångar, sista gången blev jag skallad :(
På kvällspromenaden började vi med att öva spiraltrapp. Gick upp en våning. Willow tyckte det var OK att gå upp med frambenen. Sen tog det stopp. Husse fick lyfta en tass i taget samtidigt som matte peppade och belönade. Willow var inte lika stressad som sist vi försökte, den här gången kunde hon tänka sig att äta lite godis. Halvvägs upp trillade poletten ner och hon gick själv, först lite fumligt med bakänden men sen allt bättre. Massa beröm och godis!
Sen gick vi ner. Alla tre våningarna! Första trappen ville hon inte alls utan försökte bara backa bort från den när hon fattade att vi skulle gå ner. Husse fick lyfta framänden två steg ner och sen flytta tassar. Vi tog det mycket långsamt och berömde massor. I början såg man att Willow tyckte det var jätteläskigt. Ungefär halvvägs ner började det bli lite bättre och sista stegen tog hon själv. Massa beröm och godis. Nästa trapp neråt gick bättre, husse fick hjälpa bakändan några steg i början men framändan gick själv. Massa beröm och godis - hon verkar fatta hur det fungerar!! Sista trappen ner gick hon helt själv :) Husse och matte nästan i extas, nu finns det hopp för den dag hissen lägger av (igen).
Gick en pytterunda ute, lät Willow ligga och rulla och mysa i gräset. Funderade på om vi skulle köra upp också, hade nästan bestämt oss för att inte göra det men när vi kommer in går Willow själv förbi hissen och bort till trappan och indikerar att hon är intresserad. Så då gör vi ett försök. Matte först, sen Willow och husse sist. Husse hjälpte till lite i början på den första, framför allt guidande av bakben som viftar i luften efter nästa trappsteg. Slutet gick hon helt själv. Sen ville hon gå den sista också - swisch så var vi uppe, matte fick halvspringa för att hinna med.
Ikväll är vi extra stolta och lyckliga hundägare! Och imorgon ska vi fortsätta öva trappor...
