Ringer veterinären. Bokar tid. Äter frukost, matar Willow och oroar oss.
Husse försöker gå till jobbet men Willow är sööt:
Åker till veterinären på lunchen. Vi är välkända där numer... Träffar en ny vererinär, han är snäll och Willow gillar honom. Han tycker om Willow också :) Han klämmer och känner på henne, tar tempen och blodprov. Willow är jättesnäll, det enda hon gör är att försöka gömma huvudet under bordet. Jag tror att hon inte vill bli dragen i tungan eller gojsad i örat. Sen får vi gå ut och kissa Willow i en skål, vilket går förvånansvärt lätt.
Ingen feber, inga svullna lymfkörtlar, klinikens mest perfekta blodprov och bra urinprov. Diagnos = mysko grej p g a skendräktighet... Puuh! Dyrt var det men nu vet vi att det inte är nåt farligt :)
Ska ni gå nu igen? Får jag följa med?
Jobbar sent för att kompensera lunchen. Går en sväng i området med Willow. Övar trappsteg på väg ut, det går riktigt bra, hon går självmant bort till trappen och kliver upp ett par steg för att det är ett lätt sätt att tjäna en godisbit :)
I o m att lunchpromenaden förvandlades till veterinärbesök bestämmer jag mig för att göra nåt kul där Willow får tänka lite lagom. Övar upp och balans på den upphöjda brunnen. Willow sätter upp framtassarna direkt. Efter att jag lockat henne lite längre fram på locket sätter hon upp först ena och sen andra baktassen :) Nu har hon förstått!
Får lite hybris och när vi passerar en stor ~rund sten föreslår jag Willow att hon ska göra upp på den. Tänker att hon kommer att leta reda på den enklaste sidan själv. Icke sa nicke! Hon kliver direkt upp med framändan från den branta sidan. Råkar göra en gest samtidigt mot den sida jag tänkte att hon skulle gå upp på. Då börjar Willow göra en framdelsvändning runt stenen! Efter att rundat ~halva lutar hon dock sig för långt fram och halkar ner så att fram- och bakände är på varsin sida om stenen. Gör upp direkt igen för att hon inte ska bli rädd. Hon tvekar lite men sen går hon upp igen. Gör ner, upp, ner.
Fortsätter promenaden. Försöker jogga sick-sack mellan några träd men blir hoppad på. Willow skuttar för ovanlighetens skull också på "fel" sida om ett par av träden och lyssnar inte på trassla upp.
Går en sväng i skogen vid villorna. Kommer ut vid lekplatsen - ska inte ta den vägen på ett tag, det var mycket nässlor vid kulle och lite svårt att hindra Willow från att kliva i dom. Lekplatsen har en träramp så den går vi upp och ner på. Det finns också en gigantisk sten med flat ovansida på. Där gör vi några sista balansövningar med upp och ner. Den här gången är jag noga med att Willow tar den väg JAG föreslår och ingen annan. Det går jättefint :)
Vandrar hemåt, sick-sackande genom bostadsområdet och luktar på blommor (jo, båda två!).
När vi är vid den ensamma stubben får vi syn på en tjej/kvinna som är ute och tränar med sin golden. Matte står som trollbunden... Dom gör ett fantastiskt freestyleprogram! Bland annat hoppade hunden på bakbenen baklänges och rullade under mattes fötter medan hon hoppade upp i luften. Sen kunde hon skicka hunden i cirklar och backa den på distans. Och hur mycket mer som helst. Mycket inspirerande men också lite mindrevärdighetskomplexframkallande, undrar om vi kan bli så duktiga vi också?!
Tyvärr innebar min fascination med den andra hunden att Willow blev helt övertygad om att vi skulle fram och leka med den så hon drog som sjutton när vi skulle gå förbi dom...
