Upp och ner vända världen

Har tyckt att Allan (stora marsvinet) ätit lite dåligt dom senaste dagarna. Imorse så fick han broccoli - som är en stor favorit - och galopperade dit och verkade mumsa men när jag kollade efteråt så var det bitmärken på broccolin men han verkade inte ha fått loss något :(

Mycket oroande... Ringde runt till veterinärerna i stan och lyckades så småningom hitta en tid.

Willow fick en extremt kort lunchpromenad för att vi skulle hinna till veterinären. Hon var inte helt nöjd med det men allt gick bra till vi nästan var hemma. Och det var inte Willows fel att jag trampade snett på en frusen lerkoka och benet vek sig och jag trillade...


Frusen, spårig lera är hårt och ger både blåmärken och skrubbsår när man landar på den. Ingetdera blir bättre av att ens lilla vovve sen konstaterar "matte har ont - måste dit och kolla om hon är OK" - varpå sagda vovve hoppar upp och ner på ens huvud och rygg...


Suck... Undrar hur jag tränar bort det här beteendet? Verkar numer bara hända när jag trillar OCH slår mig istället för varje gång jag trillar men jag är inte säker på om det är en förbättring...


Lämnade Allan hos veterinären för tandfilning och åkte hem. Tog bussen till jobbet tillsammans med Willow och gick i fårhagen (det jag hade planerat att vi skulle göra på lunchen).


Det passerade en buss precis när vi kom ut och Willow verkade inte bry sig men när vi hade stått still en stund på busshållplatsen och väntat på vår buss började hon darra. Creepy! Funderade på om jag skulle vända och gå hem igen men hoppades att hon skulle lugna sig. Gjorde glada ljud när bussen kom och vi klev på. Hon gick på riktigt snällt och gjorde inga direkta försök att kliva av igen.


Gick genom hela ledbussen (barnvagnsplatsen fram var upptagen och dessutom tror jag att hundar måste sitta bak) och det var inga problem förutom att Willow ville sniffa i sig en tjej med ridkläder. Hon tog inte illa upp :) Satte oss. Willow stod och tittade ut genom fönstren och "surfade". Inget darrande :) Och hon var lugn nog för att äta godis och provsitta sätena runt matte, däremot stannade svansen mellan benen hela resan.


Fotnot - en GD som sitter på ett bussäte intill mittgången når tvärsöver mittgången om det passerar nån som luktar gott oavsett hur kort koppel man har. Vi gjorde tyvärr några tonåringar nervösa eftersom Willow vred på huvudet (och därmed fyllde gången med huvud) när dom passerade...


Åkte sen allesammans till veterinären och hämtade Allan.